I en allt mer globaliserad värld blir det allt viktigare att resonera kring kulturer och hur vi hanterar olika kulturer. Det är intressant hur skolan som institution hanterar dessa kulturmöten som ständigt sker. Det är nämligen ofrånkomligt att man inom en kultur lever enligt sina kulturella normer och värderingar utan att desto mera reflektera över vad de betyder. I samband med kulturmöten uppstår en situation där den egna kulturen jämförs med andra, och det är kanske först då man inser sina egna kulturella ageranden.
Detta är viktigt i dagens globaliserade skola. När vi tar emot nya elever från annan kulturell bakgrund behöver vi ha en stor kulturell medvetenhet om vi ska klara av att inkludera och integrera eleverna i vår skolverksamhet och den kultur som råder.
Enligt våra styrdokument ska vi värna om varje barns rätt till utbildning, delaktighet och lika behandling. Är detta möjligt om vi inte utmanar våra kulturella föreställningar?
Ett utmanande exempel som ofta uppstår är språkliga utmaningar. Språket kan ofta ses som det centrala i undervisningen eftersom det behövs i samtliga undervisningsmoment, förmågan att kommunicera. Språket är dessutom mera än ett sätt att kommunicera, det styr också vår tankevärld och vårt sätt att tänka. När en elev med annan språklig bakgrund kommer till en ny skola blir fokus ofta att man ska lära sig skolspråket så fort som möjligt. Det är förvisso viktigt att man lär sig språket, men det är lika viktigt att eleven får utveckla sina andra kunskaper också.
Det är också viktigt att resonera kring bedömningen i dessa situationer. Vi exemplifierar med matematik. Eleven med ett annat modersmål har lärt sig termer och matematiska tankesätt på ett annat sätt än t.ex. vi har gjort på svenska. På arabiska skriver man från höger till vänster, och det betyder ju att våra matematiska uträkningar blir bak-som-fram för en elev med arabiska som modersmål. Det är ett exempel på en svårighet som kan uppstå, som inte behöver ha någonting att göra med elevens kunskaper i matematik. Om vi då bedömer eleven efter våra kulturella normer är vi inte rättvisa mot eleven. Detta är ett av många exempel på situationer som kan uppstå i det multikulturella klassrummet. Det visar på vikten av förståelse för hur den kulturella bakgrunden påverkar oss samt vikten av att klara av att utmana sin egen kulturella föreställning och försöka förstå andra kulturer. Det är endast då vi som lärare kan garantera elevens rätt till god utbildning och lika behandling.
Vad kan vi som lärare göra?
-Vi bör förstå att vi är präglade av vår egen kultur och att den i allra högsta grad påverkar vår undervisning.
-Vi bör sätta oss in i våra elevers kulturer för att förstå de svårigheter som de kan uppleva i en ny kultur.
-Vi kan jobba kontrastivt, dvs. hjälpa den enskilda eleven att jämföra de olika kulturernas synsätt i olika frågor. Det betyder förstås att läraren behöver ha mycket kunskap. Läraren kan också genom diskussion tillsammans med eleven identifiera skillnader i respektive tankevärldar.
-Vi kan jobba med induktiva arbetsmetoder. Genom att lyfta fram elevernas tankar utgår vi från deras erfarenheter och tankar, vilket möjliggör för den enskilda eleven att utvecklas där hen är.
-Om språket är en central byggsten inom skolvärlden är det viktigt att också elever med annat modersmål får känna att det språket har ett värde. Det är viktigt inte minst för identitetsskapandet, men också för att elever som lär sig ett andra, tredje eller fjärde språk har bättre förutsättningar ju bättre man hanterar sitt modersmål. Därför är det viktigt att eleven får utveckla sitt modersmål parallellt med den övriga undervisningen.
Utmanande, intressant och viktigt. Hurdan interkulturell beredskap har vi i våra skolor idag?